Medvetna materialval för idag och imorgon
Att välja rätt material är en avvägning mellan flera aspekter som hållbarhet, ekonomi, kvalitet, funktion, design och flexibilitet – och olika miljöer ställer olika krav. Samtidigt påverkas materialval av frågor kring klimatpåverkan, kemikalieinnehåll, cirkularitet och möjligheten att reparera och uppdatera produkter över tid.
Med organiska former och varma material skapar balksoffan Appoint både stilrena och bekväma sittplatser i offentliga miljöer.
Hur ett armstöd känns mot huden, hur en stol låter när den dras ut eller hur textilier påverkar ljudnivån är exempel på hur material formar upplevelsen av ett rum. Vilka material som passar bäst beror på hur miljön används och vilka egenskaper som behöver prioriteras. I vissa sammanhang är slitstyrka, enkel rengöring eller brandklassning avgörande, medan komfort, taktilitet och akustik kan spela större roll i andra.
Olika miljöer ställer olika krav
I högtrafikerade miljöer som caféer, restauranger, vårdinrättningar och offentliga mötesplatser behöver materialen tåla intensiv användning och återkommande rengöring. Här passar slitstarka textilier, laminat- eller HPL-skivor, lackade träytor och material som klarar vätskor, stötar och frekvent avtorkning utan att förlora sitt uttryck över tid. I lounge- och mötesmiljöer blir i stället komfort, känsla och akustik viktigare. Klädda möbler, ulltyger och massivt trä kan bidra till en varmare och mer ombonad atmosfär, samtidigt som de hjälper till att skapa en lugnare ljudbild.
Den klädda hybridmöbeln Hybe med skärm erbjuder avskilda sittplatser och bidrar till en mer dämpad ljudbild.
Hårda ytor och mjuka textilier kan kombineras för att skapa en harmonisk helhet.
Balans mellan hårda och mjuka material
När material kombineras uppstår kontraster i uttrycket. Kromad metall, sten eller glas behöver ofta balanseras med textilier och trä för att skapa en mer harmonisk helhet. Kombinationen av hårda och mjuka material hjälper till att skapa rätt känsla för olika typer av miljöer. Upplevelsen av rummet kan gå från varmt och ombonat till mer avskalat och minimalistiskt beroende på vilka material som används. Samtidigt påverkar material akustiken – både hur ljud uppstår och absorberas i rummet. Hårda ytor reflekterar ljud mer, medan mjuka material dämpar. I öppna arbetsmiljöer, där många människor vistas samtidigt, blir materialmixen extra viktig.
Material påverkar hur ljud uppstår och absorberas – en balans som blir extra viktig i öppna arbetsmiljöer där många människor vistas samtidigt.
Material påverkar också komforten, som inte bara handlar om ergonomi utan om temperatur och taktilitet. Klädda möbler bidrar till ökad sittkomfort och trä upplevs behagligare än metall och hård plast där kroppen möter möbeln.
Många uttryck och möjligheter med trä
Trä används ofta för att skapa ett naturligt uttryck och tillför mer värme än metall och plast – både visuellt och temperaturmässigt. Trä kan dessutom bearbetas på många olika sätt och det är enkelt att skapa organiska former. Olika träslag kan också ge olika karaktär. Ek upplevs mörkare och mer robust, medan ask och björk ger ett ljusare uttryck.
Olika träslag och bearbetningar ger Zoe helt olika uttryck, samtidigt som träets naturliga värme finns kvar.
Träets struktur skapar liv och karaktär, även när det betsas i mörkare nyanser.
Hur träet bearbetas påverkar utseendet – ask, ek eller furu med raka ådringar skapar ett lugnt och städat utseende, vilket passar i offentliga miljöer där många möbler samlas på en yta. Vissa fanér med mer kvistar och variationer i ådringen ger i stället en mer livfull känsla. Samma träslag kan dessutom upplevas olika beroende på hur det betsas, men den naturliga strukturen finns alltid kvar under ytan, vilket ger materialet ett större djup.
Vad är egentligen hållbart?
Eftersom en stor del av klimatpåverkan sker vid materialframställning och produktion blir lång livslängd en viktig del av hållbarheten. Ju längre en produkt kan användas, desto mer fördelas dess påverkan över tid. Samtidigt behöver material vägas mot varandra utifrån flera perspektiv. Trä har i många fall lägre klimatavtryck än metall och plast – och en trämöbel lagrar dessutom kol under hela sin livslängd så länge den inte deponeras eller förbränns. Det är också ett material som går att vårda och uppdatera genom slipning eller omlackering. Metall kan å andra sidan erbjuda hög hållfasthet och goda möjligheter till återvinning. Även textilier kräver olika avvägningar – ull uppskattas för komfort, slitstyrka och sina naturliga brandskyddsegenskaper, men har ofta ett relativt högt klimatavtryck. Syntetiska alternativ kan i vissa fall erbjuda lägre klimatavtryck beroende på hur materialen framställs.
Bow kombinerar trä och metall – material som erbjuder olika hållbarhetsegenskaper.
När målet är att skapa produkter med lång livslängd blir även konstruktionen viktig för att göra det enklare att reparera, klä om eller byta ut delar när behov förändras. Ett annat exempel på en långsiktigt hållbar konstruktion är rundade kanter som kan minska slitage och göra möbler mer tåliga i vardagen.
Lång livslängd handlar inte bara om materialval, utan också om hur produkten är konstruerad.
Morgondagens materialval
Kraven på material förändras konstant och framåt blir lågt klimatavtryck, transparens, återbruk och återvinningsgrad ännu viktigare. Regelverk, certifieringar och branschkrav påverkar också vilka kemikalier som kan användas, samtidigt som företag ställer egna krav kopplade till exempelvis Möbelfakta och Svanen. För EFG påverkar detta både materialval och formgivning. Genom vår layer by layer-design kan delar som slits ut eller tappar sin funktion separeras, repareras och uppdateras för att möta morgondagens krav.
Evos sits och rygg består av 3D-stickad återvunnen polyester – ett exempel på hur ny teknik kan bidra till mer resurseffektiva lösningar som minimerar spill.
Samtidigt förändras arbetsplatserna – flexibla miljöer som används för flera olika aktiviteter ställer andra krav på materialen som behöver tåla mer rörelse och förändring. Strävan efter att skapa ombonade miljöer ökar också efterfrågan på varma material som trä, linoleum och textilier, som bidrar till trivsel och bättre akustik. Det gör att hållfasthet, slitstyrka och möjligheten att uppdatera inredningen över tid blir viktigare, inte minst eftersom varma material ofta slits snabbare för ögat.
Nya användningsområden för befintliga resurser skapar fler möjligheter för framtidens material.
Framöver kommer vi sannolikt se mer trä och biobaserade material som bambu, hampa och sjögräs, men också fler återvunna material som återvunnen plast och grönt stål. Skum och stoppning kan komma att ersättas av fjädrar och stål, eftersom skum är svårt att återvinna idag. Samtidigt utvecklas lösningar för att ta vara på resurser som redan finns i omlopp, exempelvis genom nya användningsområden för textilspill och återvunnet linoleumgolv som blir bordsskivor. Vi ser också en utveckling mot mer innovativa material, som pressade skivor av cellulosafiber och växtfiber i stället för glasfiber.